Då det gäller de stora och svåra utmaningar som vårt samhälle står inför så är det tydligt att idéerna och drivkraften då det gäller lösningar på dessa finns utanför de två grupper som dominerat samhällsutvecklingen under industrialiseringen, dvs utanför de ledande politiska partierna och de stora företagen. Inte heller i de grupper som knutits nära till dessa grupper, bl.a de stora fackföreningarna och branschorganisationerna, händer särskilt mycket spännande.

Till de ideella organisationerna räknas traditionellt ofta sammanslutningar som nykterhetsrörelsen, idrottsföreningarna och de religiösa samfunden. Bland dessa har endast, delar av, kyrkan hittills har visat tecken på en proaktiv roll då det gäller samhällsutvecklingen. De övriga spelar möjligen en roll för medborgarnas allmänna känsla av sammanhållning i linje med de tankar som t.ex. Putnam utvecklat. Hans, liksom de flesta statsvetares, oförmåga att se till de nya former av nätverk som utvecklats, och den roll dessa har, är dock typisk för en stor del av den diskussion som förs om de ideella organisationernas roll.

De Ideella organisationers roll i, och för, demokratin har under lång tid främst diskuterats utifrån en situation där de ses som någon form av kitt som ger människors en möjlighet att få utlopp för sitt sociala engagemang och bygga upp en tillit så att demokratiska strukturer och marknadsaktörer kunnat fungera. Den analytiska ram som oftast läggs över organisationerna blir därmed den roll som olika organisationer hade under industrialiseringens barndom där produktionen/BNP var det som stod i centrum.

De definitioner som används utgår dessutom från att organisationen agerar lokalt eller nationellt. Något som är märkligt då de mest intressanta grupperna, i alla fall sedan 60-70-talet har varit de internationella grupperna. Allt från stora och välkända organisationer som Röda korset, Amnesty, WWF och Oxfam till mindre och mer kontroversiella som Friends of the Earth, Third World Network och WISE.

Ideella organisationer som den nya elitens "dolda" röster
Oavsett vilka grupper vi studerar då det gäller nya områden så är det uppenbart att vi inte har att göra med någon homogen samling. Att delar av den ndå hörs så mycket och har ett så stort genomslag beror på att många av grupperna kan betraktas som den nya elitens dolda röster.

Två faktorer talar för detta perspektiv. För det första finansieringen, både den direkta genom medlemsavgifter och genom olika fonder, ofta är kopplad till den uppkommande eliten. Detta att jämföra med de grupper som är knutna till traditionella maktcentra. I dessa fall kommer pengarna naturligtvis direkt från de stora partierna och de stora företagen. För det andra det genomslag som grupperna har då det gäller att sätta nya frågor på agendan. Detta beror i många fall på att unga politiker, personer på väg upp inom näringslivet, färska journalister sympatiserar med dessa idéer och ger dem plats.

De intressanta grupperna, eller rättare sagt de intressanta idéerna från grupperna, når därför endast marginellt ut via traditionella kanaler, massmedia öppna hearings, etc, till företag, politiska partier och till allmänheten. Istället hörs dessa röster i informella möten och nya media bortom traditionella kanalerna.

Här uppstår ett svårt problem för många grupper och individer. Å ena sidan vill man värna om demokrati, samtidigt som man inser att de traditionella demokratiska arenorna via massmedia, remissvar, politiska möten och olika val i stor utsträckning spelat ut sin roll. Å andra sidan vill man nå resultat och inser att detta kräver mer än ett antal inspirerande möten med personer som ännu sitter långt från den egentliga makten.

Naturligtvis finns det många andra "ideella" grupper, inte minst de som ur ett värdekonservativt perspektiv värnar närsamhället, eller en viss ras/nation. Dessa "stammgrupper" är en av demokratins intressantaste grupperingar eftersom de ofta agerar hur ett snävt egenintresse samtidigt som de i stort sett är den enda starka kraften mot globaliseringen och de transnationella företagen, som undergräver demokratin från andra hållet.

Ideella organisationernas dilemma
Genom att betrakta ideella organisationer som den nya elitens dolda, och kanske upplysta, röst så blir deras dilemma tydligt. Samtidigt som dessa organisationer bär på nya värderingar och perspektiv agerar de i en kontext där gamla strukturer och värderingar härskar (på samma sätt som den nya elit som stödjer dem).

De flesta organisationer kommer därför att slitas mellan två olika sätt att förhålla sig till sin omvärld (se nedan). Inte sällan är det det högra perspektivet som är mest centralt då grupper startas och i början av verksamheten. Då verksamheten sedan professionaliseras så glider den över mot vänster. Anledningarna till detta är flera, men ofta anställs med tiden allt fler personer som ser mer till sin egen anställningstrygghet och möjlighet till karriär inom traditionella maktcentra. Dessutom är det lätt att kopiera nuvarande organisationsmodeller som koncentrerar makt och inflytande till toppen men som dränerar organisationen på kraft. Ofta visar det sig genom att organisationen får allt färre och/eller mindra aktiva medlemmar samtidigt som man blir allt mer beroende av pengar från traditionella finansieringskällor. Naturligtvis har många organisationer också andra problem som hänger samman med att massmedia ger allt mindra utrymme för perspektiv utanför mainstream, minskad vilja till långsiktigt arbete hos många unga, frågorna betraktas på ett annat sätt idag än då organisationerna bildades, etc.

Att kunna arbeta med ideella organisationer, och de ramverk som ger dem förutsättningar att utvecklas i olika rikningar, är något som jag ser fram emot. Har ett uppslag på en rapport och ett arbetsprogram, men jag vet inte vilken organisation som skulle vilja/våga se över sin verksamhet här i Sverige, så det blir förmodligen utomlands det också.

Att ge en hållbar och dynamisk framtid möjlighet att födas
För att Nya idéer och sätt att organisera samhället skall få plats måste de ges utrymme att utvecklas. Både den politiska eliten och de stora företagskoncernerna måste därför värna om det civila samhällets potentiella handlingsutrymme. Det civila samhällets potentiella handlingsutrymme är naturligtvis inte ett fysiskt utrymme utan det maktutrymme som, lite slarvigt, kan sägas blir över när staten och marknaden tagit sitt. Det har störst möjlighet att överleva  i vår vardag när vi inte arbetar eller på något annat sätt kommer i kontakt med de politiska, administrativa samt ekonomiska system som vårt samhälle i mycket består av.

Lite förenklat kan det beskrivas som de fria gemenskapernas sfär där man inte handlar utifrån någon professionell rationalitet eller ett egenintresse utan för att man bryr sig om andra. Ett sådant nätverk kan aldrig uppamma de omfattand och snabbrörliga resurser som en stat eller ett stort företag kan styra över. Därför kommer en maktkoncentration i A eller B minska det civila samhällets inflytande på samhället i sin helhet även om behovet av det civila samhället kan antas öka de tider då stat och koncerner vill öka sin makt.

Figur 1 (ur Demokrati AB)

Länkar

Tyvärr är det få som skrivit något intressant om ideella organisationer, men nedan finns några länkar till information som är relaterad till området.

Philosophy and Civil Society
http://www.civsoc.com/
The site is devoted to the philosophical examination of the nature of civil society and civic culture in general. More specifically, it addresses the contemporary crisis of liberal democratic civic culture in the postmodern period.

Benjamin Barber 
http://www.benjaminrbarber.com/
"The two axial principles of our age - tribalism and globalism - clach at every point exept one: they may both be threatening to democracy"

How the United Nations works with civil society
http://www.un.org/partners/civil_society/home.htm