Nedanstående text kommer från: http://www.pronano.com/ 

Vad är Nanoteknik och Nanovetenskap?
Nano är ett prefix som betyder miljarddel och kommer från det grekiska ordet nanos som betyder dvärg. En nanometer, nm, är en miljondels millimeter, en tusendels mikrometer, och en typisk atom är drygt 0,1 nm i diameter. Nanoteknik och nanovetenskap handlar om att studera och manipulera materien på atomär nivå, och detta kallas ibland populärt för atomslöjd.

Med nanoteknik brukar man mena allt som rör strukturer som är 100 nm eller mindre. Dagens allra bästa processer för mikroelektronik kan nätt och jämt tillverka strukturer som är så små, vilket innebär att mikroelektronik snart skulle kunna döpas om till nanoelektronik. Även om nanotekniken idag har sin starkaste drivkraft i elektronikens skenande miniatyrisering finns det många andra områden där nanotekniken kan komma att spela en avgörande roll, se nedan.

Nanoteknik är ett teknikområde i mycket kraftig expansion och runt om i världen satsas allt större resurser på forskning och utveckling. Bland det sista Bill Clinton gjorde som president var att kraftigt öka anslagen till nanometerforskning, till sammanlagt 500 miljoner dollar per år. Clintons vetenskaplige rådgivare sade "If I were asked for an area of science and engineering that will most likely produce the breakthroughs of tomorrow, I would point to nanoscale science and engineering." I EU:s 6:e ramprogram anslås 1,3 miljarder euro till nanoteknik, utöver de 3,6 miljarder som satsas på informationsteknik.

Nanoteknik i dagens industri
Det finns redan åtskilliga exempel på nanoteknik inom dagens industri och i vissa fall är det först på senare tid man har uppmärksammat att det man sysslat med i många år faktiskt är nanoteknik. De flesta exemplen på detta är användning av nanopartiklar: färgning av däck, tillverkning av målarfärg och cement, UV-filter i solkräm och så det äldsta exemplet av alla, färgat glas. Idag tillverkas flera ton nanopartiklar av titandioxid om dagen och magnetiska nanopartiklar för hårddiskar eller bandmedia är också storindustri. Nanostrukturerade ytor som inte blir smutsiga har börjat dyka upp i stekpannor.

Den kanske viktigaste tillämpningen av nanoteknik är katalys: 90 % av alla kemiska processer baseras på katalys och därmed 15 % av i-världens BNP. I denna bransch är man väl medveten om fördelarna med nanoteknik och utvecklingen är intensiv.

Elektronikindustrin är på god väg att transformeras från mikro- till nanoelektronik, men de traditionella litografiska tillverkningsmetoderna kan inte utan vidare skalas ner till nanodimensioner. Tvärtom tror många bedömare att kostnaden för att bygga en ny halvledarfabrik inom tio år överstiger de flesta länders BNP. Ska elektronikens miniatyrisering fortsätta kommer nya metoder att behövas.

Nanotekniken och framtidens industri
I princip kommer samtliga industrigrenar att påverkas av nanotekniken. Detta är knappast överraskande för de två flaggskeppsområdena bioteknik och informationsteknik, med det gäller även områden som fordonsteknik, livsmedelsteknik, byggnadsteknik, m.m. Några exempel på väntade genombrott:

  • Helt nya sätt att tillverka exempelvis elektronik, där kretsarna byggs upp av mindre enheter med hjälp av så kallad självorganisation.
  • Elektroniken kommer att i stor utsträckning baseras på kvantmekaniska effekter och vi kan på så vis kontrollera enstaka elektroner eller fotoner.
  • Metoder att snabbt göra kemiska och biologiska analyser, där typ och halt av olika ämnen mäts parallellt. Detta är redan på gång, och fullt utvecklat skulle det möjliggöra handhållna analyslabb och väsentligt snabbare framtagning av nya läkemedel.
  • DNA-liknande molekyler kan användas för att lagra och processa information. Eller så kan DNA-tester göras hundratals gånger snabbare och tillförlitligare än idag.
  • Ytor kan ges specifika strukturer och egenskaper på atomär nivå. Exempelvis är det ytstrukturen och inte materialet som gör att proteser växer fast i vävnad.
  • Luftrenande betong, bakteriedödande färg och självputsande fönster ligger nära verkligheten.

Det finns givetvis flera mer eller mindre realistiska visioner om den nanoteknologiska framtiden. Exempelvis har det spekulerats om molekylära maskiner, inklusive nanoskaliga ubåtsliknande farkoster som kan fara kring inuti kroppen och dels göra mätningar och skicka mätdata till en dator, dels kunna utföra mekaniskt arbete såsom blodproppsbearbetning.