Jag har haft lyckan att födas i ett land utan krig, där jag har mer än tillräckligt att äta, tak över huvudet, [allt för mycket] kläder och dessutom tillgång till i stort sett hela världens litteratur och musik. Jag har pengar och ett pass som gör att jag kan röra mig fritt över de flesta gränser och kan yttra mig i tal och skrift utan att bli kastad i fängelse. Kort sagt, i stort sätt har jag allt materiellt som människor drömt om genom historien plus en hel del av det som gör livet värt att leva.

Att leva ett liv där den största utmaningen är att välja bland olika intressanta frågor och brottas med tankar på vad som är verkligen meningsfullt är otroligt privilegierat, men stundtals också väldigt jobbigt. Samtidigt är det något som väldigt många av oss i den rika delen av världen faktiskt kan göra om vi vågar kliva ur de ramar som vi ofta ges av vår omgivning.

Själv arbetar jag sedan 1999 på WWF 75% som Global Policy Advisor. Den tid som blir över, då det blir någon, ägnar jag åt olika frågor som ligger utanför WWFs ramar. Att inte formellt arbeta heltid är något jag verkligen rekommenderar. Inte minst för att det då inte finns några ursäkter för att inte arbeta med de saker som man för tillfället anser vara spännande/viktiga/utmanande/et. Dessutom innebär det att frågan om hur mycket pengar som krävs för lycka lättare aktualiseras. Just min arbetsplats innebär dessutom en möjlighet att både arbeta långsiktigt inom ett internationellt nätverk, med enorm kapacitet, och samtidigt ha möjligheten att ta mig an nya utmaningar då inspiration/ork/lust och nyfikenhet infinner sig.

Även om min lösning naturligtvis inte passar alla så måste jag erkänna att jag förvånas över hur många kreativa och begåvade människor i vårt samhälle som ägnar hela sina liv åt saker och ting som i bästa fall endast kan ses som underhållande. I ett litet vidare perspektiv är det dock svårt att se deras arbeten, som om inte helt meningslösa, så i alla fall som ett fruktansvärt slöseri. Att på olika kreativa sätt arbeta för att öka försäljningen av varor som tandkräm, hundgodis, bilar och strumpbyxor är säkert utmanande, men på samma sätt som julpyssel är för barn. Att jaga maximal avkastning genom att köpa och sälja obligationer och aktier kan kanske tillfredsställa tävlingsinstinkten, men vad mer? Att engagera sig i dokusåpor och ironiska program kan vara underhållande, men var finns modet att ta något på allvar?

Borde inte människor kräva lite mer av livet, särskilt människor som ofta säger sig ha allt? Om vi levde på en planet där alla fick en chans och göra vad de ville och där vi levde i samklang med djur och natur skulle det vara lättare att se människor som har alla möjligheter, men som ändå inte ville göra något av sina liv. Men nu ser inte världen ut så.

Det faktum att 800 miljoner inte har tillräckligt att äta, att vi skövlar de sista orörda skogarna, utrotar arter i rekordfart, skillnaderna inom och mellan länder ökar, etc blir så mycket värre då vi faktiskt har lösningarna tillgängliga. Vi har kunskapen, tekniken och resurserna, men viljan och modet tycks saknas för att tackla dessa viktiga utmaningar. Om till och med de som har mest på denna planet inte förmår att tänka på de stora mer komplexa frågorna, dvs de människor som har det svårt idag, kommande generationer, övriga djur och naturen, så vet jag inte om mänskligheten har någon rätt att kalla sig för "mänsklig".

Min erfarenhet är dock att de flesta människor bakom masken av cynism och ego har en massa vilja att bidra till något som går bortom det egna egot. Men frågan är om denna potential kommer att orka stå emot rädslan hos de som ser sina intressen hotade. Själv hoppas och tror jag det, annars hade jag nog inte orkat arbeta med det jag gör.

Förutom att använda dessa sidor till att leta nya roliga utmaningar så hoppas jag därför att den kan inspirera dig som söker utmaningar mer "värdiga" den kapacitet du har. Jag skall inte sticka under stol med att det i de flesta fall innebär minskade inkomster, men frågan är om du skall låta jakten på pengar och traditionell prestige resultera i att du dör redan medan du lever... ;)

Jag tror att många som lever i vårt samhälle idag gömmer sig bakom ekonomiska skygglappar eftersom det är lättare att skylla sin frustration på otillräckliga ekonomiska resurser än att fundera på vad verklig lycka kräver. Jag påstår inte att det är mindre frustrerande, men att inse att det som begränsar mig är jag själv, och det faktum att dagen har 24 timmar och veckan sju dagar, inte antalet dollar på banken, gör att livets utmaningar ser lite annorlunda ut.


"The day is not far off when the economic problem will take the back seat where it belongs,
and that the arena of the heart and head will be occupied . . . by our real problems
- the problems of life and of human relations, of creation and behaviour and religion."

Keynes, J.M., foreword to Essays in Persuasion, 1931
Keynes var arkitekten bakom Världsbanken, IMF och föregångaren till WTO
Frågan är om inte han skulle vara en av deras, och hela vårt ekonomiska systems, största kritiker idag...

Kanske är viktiga frågor de frågor som vi bör närma oss med lite värdighet, där vi bör lägga cynismen och ironin åt sidan för ett tag. Frågor som förtjänas att tas på allvar, frågor som kräver tid.

Livet har dock andra "viktiga" sidor än de som berörs under mina rubriker. Det är ju allas möjlighet att att njuta och utveckla sig själva som många gånger gör de viktiga frågorna så viktiga...